CFFs Öppna föredrag på Universitetshuset

CFFs Öppna föredrag på Universitetshuset

17 september kl 14–16 håller Marie Sépulchre, filosofie doktor, Sociologiska institutionen, Uppsala universitet föredraget:

Vad vill funktionshinderaktivister egentligen? En studie av påståenden från funktionshinderaktivister i Sverige

I Sverige har funktionshinderrörelsen varit en drivande folkrörelse sedan mitten på 1900-talet. Funktionshinderaktivister har fört fram en rad olika frågor och tagit upp teman såsom tillgänglighet, hjälpmedel och personlig assistans. Många teman är återkommande och man kan få en känsla av att funktionshinderaktivisternas krav är splittrade – och ibland motstridiga – eftersom den offentliga sfären rymmer en mängd röster från ett ökande antal funktionshinderorganisationer.

I detta sammanhang kan man undra: Vad vill funktionshinderaktivister egentligen? Finns det en gemensam nämnare mellan de olika frågor som funktionshinderaktivister tar upp eller driver de separata och motstridiga frågor? I föredraget föreslår jag att funktionshinderaktivism kan betraktas som en medborgarrättsrörelse. Efter en kort genomgång av det som menas med en medborgarrörelse, presenterar jag resultaten av min studie av påståenden av funktionshinderaktivister i Sverige. Denna studie baserar sig på 474 blogginlägg och debattartiklar som skrevs av funktionshinderaktivister under de senaste 10 år. Genom att titta närmare på exemplet av hur funktionshinderaktivisterna kräver personlig assistans kommer föredraget att belysa att frågan är mycket större än antalet timmar som en person blir beviljat. Slutligen kommer jag att påpeka att funktionshinderaktivister har originella idéer för att ändra samhället, samtidigt som de möter en del utmaningar.

16 oktober kl 14–16 håller Ylva Söderfeldt, filosofie doktor, Institutionen för idé och lärdomshistoria, Uppsala universitet föredraget:

Dans på kryckor: hur vi kan upptäcka historien med hjälp av funktionshinder?

Sedan början på 2000-talet har fler och fler historiker upptäckt potentialen i att studera funktionshinder ur ett historiskt perspektiv. I likhet med andra sociala kategorier, såsom klass eller genus, har det visat sig att även definitionen och upplevelsen av funktionsförmåga har en historia – den är inte evig utan varierar i olika tider och kulturer. Genom att använda ett funkis-perspektiv i historisk forskning kan vi därmed få syn dels på grupper av människor som tidigare varit bortglömda eller marginaliserade i historieböckerna, dels får vi en ny vinkel på samhällsutvecklingen i stort. I föredraget kommer jag att punktbelysa några olika historiska personer som exempel både på de skiftande erfarenheterna hos människor vars funktionalitet avvikit från samhällets normer, och på hur funkisperspektivet hjälper oss att få en rikare förståelse av det förflutna.

7 november kl 14–16 håller Elisabeth Nilsson Jobs, leg. psykolog, filosofie doktor, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska institutet föredraget:

Små barn med autism Hur ser ovanliga beteenden ut hos dem?

Autismspektrumtillstånd kännetecknas av nedsatt socialt och begränsade och repetitiva beteenden. I den här föreläsningen belyser Elisabeth Nilsson Jobs begränsade och repetitiva beteenden hos små barn med autism.

Åhörarkopior från Elisabeths föredrag

Föredraget den 12 december är fulltecknat, just nu planeras för en repris för föredraget, senare under vårterminen. Hör av dig till cff@cff.uu.se om du är intresserad.

12 december kl 14–16 håller Najah Khalifa, medicine doktor, forskare vid Institutionen för neurovetenskap och Niklas Dahl, professor, överläkare, Institutionen för immunologi, genetik och patologi föredraget:

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar: Arv eller miljö?

Mera information om föredraget senare.

Föredragen är kostnadsfria och äger rum i Universitetshusets sal IV,

Biskopsgatan 3

Rullstolsentré finns från adress Övre Slottsgatan 7D

Anmäl om du vill delta:

E-post: cff@cff.uu.se

Tel: 018-471 64 45